Projekt Helios

Till projektet

Projekt Helios i korthet:

Byggherre: SCA Graphic Sundsvall.

Byggentreprenör: Peab och Skanska.

Byggledare/Byggplatsuppföljare: 6-8 personer från olika mindre konsultbolag.

Projektledning: Internt SCA – Magnus Jinnerot och Dan Holmgren.

Projekteringsledare: Sweco, uppdragsansvarig för varje delprojekt har fungerat som projekteringsledare.

Konstruktör: Sweco.

Arkitekt: Sweco.

Stomentreprenör: SCA har använt YBT, Strängbetong, SCF. Peab och Skanska har även handlat delar av andra leverantörer.

Markentreprenör: Peab och Skanska.

Entreprenadform: Utförandeentreprenad.

Ersättningsform: Rörlig ersättning.

Totalkostnad: knappt 2 miljarder i byggomfattning av 7,8 miljarder i totalkostnad.

25 oktober, 2018

Massor av massa resultat av industriellt jätteprojekt

En av kotorna i Sveriges industriella och ekonomiska ryggrad, en gång skapad av Ivar Kreuger, har blivit betydligt kraftfullare. Det är SCA som har investerat nära 8 miljarder kronor i en utbyggnad av sitt massabruk Östrands i Timrå, vilket enligt företaget självt gör det till det största industriella projektet hittills i Sverige.
   – Vi brukar säga att det är det största och det är ingen som har sagt emot oss än på den punkten ännu i alla fall, säger Ingela Ekebro, projektdirektör på SCA.

Som en enorm industriell skyline avtecknar sig SCA Östrands mot himlen på udden vid Timråviken med spetsen4 riktad mot Alnösundet och en nära 1 kilometer lång kaj ut mot Klingerfjärden. Över allt bolmar ånga från skorstenar, ventilationsrör och bassänger från de olika pappersmasseprocesserna.

Det drygt 50 hektar stora fabriksområdet tar en timme att traska runt i maklig takt. Dimensionerna på allt på SCA Östrands är av megaformat – maskiner, byggnader. Med den nya utbyggnaden som har namnet projekt Helios gör att SCA har fördubblat kapaciteten på fabriken och den kan numera spotta ur sig inte mindre än 1 miljon ton pappersmassa per år. Den absolut största delen, 900 000 ton består av så kallad sulfatmassa, vilket i slutändan blir olika typer av blekt papper, som exempelvis mjukpapper som tork- och hushållspapper och andra produkter som måste vara arkivbeständiga. Resten, 100 000 ton, består av CTMP (eller mekanisk massa) som används i torkprodukter, kartong och bokpapper där kraven på blekhet inte är lika stora.

– Det vi har gjort är egentligen att bygga en ny fabrik i en befintlig fabrik, säger Ingela Ekebro.

Läs hela Byggindustrin nomineringsartikel här >>